Ont om pengar — lagliga och trygga sätt
När pengarna inte räcker är nätet fullt av dåliga råd och dyra "lösningar". På den här sidan finns bara sätt som inte tar dina förmåner, inte bryter mot lagen och inte fördjupar spiralen.
1. Sälj dina egna saker — det säkraste sättet, som många fruktar i onödan
I skåpen, förrådet och garaget finns hos nästan alla saker för hundratals euro som inte används: kläder, sportutrustning, barnprylar, husgeråd, möbler, verktyg.
Det viktigaste du behöver veta, som gör att många inte säljer: när du säljer dina egna begagnade saker tjänar du inte inkomst — du omvandlar din egendom till pengar. Försäljning av vanligt lösöre är skattefri (realisationsvinster är skattefria upp till 5 000 euro per år, och begagnade saker säljs nästan alltid under inköpspriset, vilket innebär att ingen vinst uppstår). Det är inte heller sådan inkomst som tar din arbetslöshetsförmån som en lön skulle göra. Du behöver inte vara rädd eller dölja något.
Kontantbetalning är också helt lagligt — det är det vanligaste sättet på loppmarknader och hämtahandel, och du får pengarna direkt i handen. Det avgörande för förmånerna är vad du säljer, inte betalningssättet: försäljning av egna begagnade saker är inte förvärvsinkomst, oavsett om köparen betalar kontant eller via banköverföring. Du behöver alltså inte välja betalningssätt av förmånsskäl — försäljningen är lika trygg med båda.
Tips för försäljningen: börja med saker som alltid efterfrågas — barnkläder och -tillbehör, sportutrustning, verktyg, fungerande hushållsapparater. Prissätt rimligt, så går det snabbt.
2. Kontrollera att du får allt du har rätt till
Varje år lämnar finländare en enorm mängd stöd osökta som de skulle ha rätt till — den vanligaste orsaken är att man inte känner till dem. En anonym enkät på två minuter berättar vad du bör kontrollera.
3. Utkomststöd och pengar på kontot — vad som är sant i forumdiskussionerna
På forum råder man ofta: "Töm kontot innan ansökan, håll inte ens hyrespengarna på kontot, annars får du ingenting nästa månad." Här är vad som är sant och vad som kan leda från askan i elden:
Det här stämmer: utkomststödet är ett sista-hands-stöd, och FPA räknar pengar på kontot som tillgängliga medel som minskar stödet. I praktiken kan man därför inte spara med utkomststöd — och det kommer som en chock för många.
Men hyrespengarna behöver du inte vara rädd för: i FPA:s kalkyl är samma månads hyra en utgift som täcks — hyrespengarna på kontot och hyresräkningen möter varandra i kalkylen. Pengar avsatta för hyran tar alltså inte ditt stöd på egen hand.
Och här blir forumsrådet farligt: att avsiktligt slösa bort pengar eller föra över dem från kontot precis innan ansökan kan slå tillbaka. FPA begär kontoutdrag för ungefär två månader och kan fråga om stora uttag och överföringar — och om det ser ut som att medel har förts bort för att få stöd, kan de ändå anses ha funnits tillgängliga. I värsta fall förlorar du både pengarna och stödet.
4. Minska utgifterna — det är samma pengar som inkomster
En sparad euro är samma som en tjänad euro, men skattefritt och utan påverkan på några förmåner. De snabbaste sätten: svinnmat och kvällsrabatter, prisvärda gemensamma måltider, loppmarknader och återbrukscentraler för inköp och billiga överskottsmåltider från butiker.
Elavtalet lönar sig att kontrollera särskilt i flervåningshus: när uppvärmningen ingår i hyran eller bolagsvederlaget betalar du själv bara för hushållsel — och då är spotpris ofta klart det billigaste alternativet, eftersom din förbrukning är liten och vinterns pristoppar inte slår på uppvärmningen. Besparingen uppstår nästan av sig själv, och ökar om du schemalägger tvätt- och diskmaskinen till billiga timmar. (I ett eluppvärmt egnahemshus är spotpris en annan sak — där kan vintern bli dyr, så överväg noga.) Kontrollera samtidigt priset på telefonabonnemanget och streamingtjänster du faktiskt inte använder.
5. Extraarbete — lönar sig på pappret, men akta dig för betalningsuppehåll
Här är den ärliga helhetsbilden, eftersom båda sidorna är sanna:
Beräkningsmässigt ökar arbete fortfarande din inkomst: hälften av extralönen minskar allmänstödet (t.ex. tar en lön på 500 € 250 € av stödet), så under strecket blir det mer än utan arbete.
Men i praktiken finns en risk som ingen berättar om i förväg: skyddsandelen togs bort (2024), så varje löneeuro utlöser jämkning — och jämkning innebär handläggning. Förmånen kan gå till utredning, löneuppgifter inväntas och utbetalningen kan dröja veckor. Om du inte har någon buffert kan det att ta ett extrajobb alltså betyda att du tillfälligt är helt utan pengar — även om slutresultatet på pappret är positivt. Det är mångas erfarenhet, och det är viktigt att känna till innan du säger ja till ett jobb.
Om du tar ett extrajobb, minska risken så här:
- Anmäl arbetet och lönen genast till FPA eller kassan och lämna in fortsättningsansökan i tid — förseningarna förvärras om uppgifterna kommer sent. (Att inte anmäla är missbruk av förmåner och avslöjas alltid via inkomstregistret.)
- Fråga arbetsgivaren om lönedagen i förväg och bedöm om du klarar dig till dess. Lönen påverkar förmånen den månad den betalas ut.
- Akta dig för heltidsarbete i mer än 2 veckor — det avbryter den jämkade förmånen helt under den perioden.
- Om betalningen dröjer och pengarna tar slut, ansök om utkomststöd för mellantiden och titta på mathjälp nära dig — mellanperioden är just den situation de finns till för.
Extraarbeten hittar man bl.a. via kommunernas extrapooler, butikernas extrabetjäninglistor och bemanningsföretag.
6. Social kredit — ett lagligt alternativ till snabblån
Om du behöver ett litet lån till en nödvändig utgift men inte får det från banken på grund av till exempel låg inkomst eller en betalningsanmärkning, vänd dig inte till ett snabblån innan du tar reda på den sociala krediten. Det är ett förmånligt lån som välfärdsregionen beviljar, och det har varit en lagstadgad uppgift för välfärdsregionerna sedan augusti 2023. Syftet är uttryckligen att förebygga överskuldsättning och hjälpa dig att komma på fötter.
Krediten kan användas till exempel för nödvändiga inköp, hyresgaranti, ordnande av skulder eller andra utgifter som hjälper dig att klara dig självständigt. Lånebeloppet är beroende på region vanligtvis cirka 200–10 000 euro, och återbetalningstiden högst fem år. Räntan är låg — referensräntan enligt räntelagen, som i början av 2025 var cirka 3,5 procent — och inga andra kostnader eller dröjsmålsräntor tas ut. Det är alltså en bråkdel av snabblånets verkliga ränta.
Viktigt att veta: den sociala krediten påverkar inte din rätt till utkomststöd. Att få krediten förutsätter dock återbetalningsförmåga — en kalkyl över din betalningsförmåga görs för dig — och det finns ingen ovillkorlig rätt till den, utan välfärdsregionen beviljar den inom ramen för sina medel.
7. Så här kontaktar du skuldrådgivningen
Ekonomi- och skuldrådgivningen är en avgiftsfri tjänst som hjälper dig att reda ut skuldsituationen och hitta lösningar. Den ordnas av Rättstjänstverket (tidigare sköttes tjänsten av rättshjälpsbyråerna, så gamla anvisningar på nätet kan hänvisa fel). Du får hjälp från vilket verksamhetsställe som helst, oberoende av din hemkommun. Du kan ta kontakt på flera sätt:
- E-tjänsten på oikeuspalveluvirasto.fi lämpar sig bra som första kontakt. Du loggar in med bankkoder eller mobilcertifikat, och rådgivningen svarar inom högst en vecka. Därefter fortsätter ärendet på det sätt som passar dig — elektroniskt, per telefon eller ansikte mot ansikte.
- Per telefon till verksamhetsstället i din region vardagar kl. 9–12. Numret till närmaste verksamhetsställe hittar du på oikeuspalveluvirasto.fi.
- Boka tid för ett personligt möte om du vill gå igenom saker ansikte mot ansikte. De flesta verksamhetsställen betjänar med tidsbokning.
- Ekonomirådgivning utan tidsbokning — en del verksamhetsställen ordnar mottagningar dit man kan komma utan att boka tid. På vissa finns även chat där man kan diskutera anonymt.
Det lönar sig att söka hjälp så tidigt som möjligt — redan när du märker svårigheter med räkningarna, inte först när situationen tillspetsats. Ju tidigare du tar kontakt, desto fler alternativ finns det. Du kan kontakta rådgivningen även förebyggande, innan egentlig överskuldsättning hunnit ske.
Garantistiftelsen erbjuder också konkreta lösningar, inte bara samtalsstöd. Allt nedan är avgiftsfritt och kan användas anonymt även om du redan har en betalningsanmärkning:
- Velkalinja, tel. 0800 9 8009, må–to kl. 10–14 — du diskuterar din egen eller en närståendes ekonomi- eller skuldsituation med en ekonomiexpert.
- Fråga om pengar-chatt på takuusaatio.fi/neuvonta, må–to kl. 12.30–15 och dessutom onsdagar kl. 17–19 — passar om du inte kan ringa dagtid.
- Borgen för saneringslån — Garantistiftelsen går i borgen för ett banklån där du samlar alla osäkrade skulder och förfallna räkningar till ett lån (2 000–34 000 €, för par högst 45 000 €). Räntan hålls låg eftersom borgen är en säker garanti för banken.
- Smålån, 200–2 000 € till exempel för hyresgaranti eller nödvändiga hemanskaffningar, återbetalningstid högst 2 år — ett lagligt och förmånligt alternativ till snabblån.